Funderar du på ögonlaser men har astigmatism? Ögonlaser är en trygg och säker metod för att korrigera de flesta vanliga synfelen. Men hur fungerar det för astigmatism och kan det korrigeras?
Vad är astigmatism?
Astigmatism är ett vanligt synfel där antingen linsen i ögat eller hornhinnan (den yttersta delen i ögat) har en ojämn form. Formen liknar mer en rugby-boll än en rund och sfärisk fotboll. Står det i ditt optikerrecept att du har värden betecknat i ”cylinder” och ”axel” så vet du säkert att du har detta.
30% av alla människor har astigmatism och det åtföljs ofta av andra refraktiva synfel, som till exempel närsynthet.
Den vanligaste typen av astigmatism. Hornhinnan har en asymmetrisk/irreguljär form.
Det finns tre typer av astigmatism:
Korneal astigmatism Vanligaste typen av astigmatism och innebär att hornhinnan har en irreguljär form.
Lenticulär astigmatism I stället för att felet sitter i ögats yttre del, sitter nu felet i linsen. Det kan bero på en ojämn form på linsen, att den inte är centraliserad eller att det finns en lutning.
Retinal astigmatism Sällsynt variant där den bakre delen av ögats vägg är ojämnt krökt. Denna irreguljära form skapar problem när ögat väl bryter ljuset till din näthinna. Det skapas flera fokuspunkter, vilket i sin tur leder till att oskarp och förvrängd syn. Oftast upplever du det både på nära och långt håll. Det är vanligt att astigmatismen uppstår i samband med andra synfel såsom närsynthet och översynthet.
Går astigmatism att behandla med ögonlaser?
Det går att behandla astigmatism med ögonlaser.
En behandling med ögonlaser utgår alltid från samma princip: att skapa eller ”putsa” till en ny och mer jämn form på din hornhinna, så att ljuset i sin tur bryts rätt och hamnar med rätt fokuspunkt på din näthinna.
På grund av den irreguljära formen du har på hornhinnan kan det ses som något mer komplicerat att behandla din astigmatism då lasern behöver omforma hornhinnan på flera områden – men det är dock inget du märker. Är du närsynt eller översynt behandlar lasern detta i samma steg.
Viktigt att tänka på är att det finns ett flertal andra faktorer som spelar in om du verkligen kan genomgå en ögonlaserbehandling. För att ta reda på om du kan behandlas med ögonlaser så behöver du först gå på en undersökning.
Man får ett högt tryck i ögat när in- och avflödet av kammarvatten inte är i balans.
Det är lite logiskt trots allt – det är samma som med ett avlopp – blir det stopp så ökar trycket eftersom ögat konstant producerar ny vätska.
Besvären kan te sig som smärta och kraftig synnedsättning i det drabbade ögat. Du kan få huvudvärk, må illa och känna ett visst tryck mot ögat. Det kan även leda till att du ser färgade ringar runt ljuspunkter.
Ett högt tryck kan även innebära misstanke om glaukom (grön starr) och är därför viktigt att det undersöks av ögonläkare.
Ögontryck
Hur kan man sänka trycket?
Man ger ögondroppar som sänker trycket i ögat. Dessa ögondroppar har effekten av att minska produktionen av kammarvätska, vilket är den vätska som hanterar balansen. Dropparna leder även till att kammarvätskan rinner bort lättare.
Ett högt tryck kan bland annat orsakas av ett linsbyte, vilket vi i sådant fall behandlar med hjälp av trycksänkande ögondroppar och noggranna kontroller.
Var går gränsen för högt tryck?
Det ser lite olika ut beroende på vilket landsting man tillhör.
I vissa landsting är gränstrycket 24 mmHg. Det betyder att allt under 24 är normalt. Däremot kan gränstrycket ligga på på allt från 21 upp till 30 i andra regioner. Man får komma ihåg att trycket är en del av olika bedömningsfaktorer. För en korrekt bedömning tittar man även på synnerven och hur tjockt det yttersta fettlagret är. Finns det ett tjockare fettlager så har synnerven ett bättre skydd mot högt tryck.
Ett för högt tryck kan leda till allvarlig skada på synnerven som ger svarta fläckar i synfältet. Det kan dessutom resultera i glaukom (grön starr).
Man mäter ögontrycket i millimeter kvicksilver (mmHg) och mätningen görs med en lufttrycksmätare. Det upplevs som att någon blåser en lätt ’puff’ på ögat och det är smärtfritt. Vissa upplever obehag då ögat är känsligt.
Kontakta oss
En del upplever ett högre tryck under vissa timmar på dagen, vilket gör att det inte nödvändigtvis behöver ge en konstant känsla av högt tryck.
Det kan vara skadligt att ha högt tryck i ögat. Därför bör du boka tid hos en ögonläkare så fort som möjligt om du misstänker att du har det.
Du är välkommen att kontakta oss på 010-709 99 99 om du är osäker på ditt ögontryck efter till exempel ditt linsbyte.
Lite franskt är det allt, men det är då ingen maträtt. Termen har sitt ursprung från franskan och betyder ”flygande flugor”. Det kallas vanligtvis för glaskroppsgrumlingar i Sverige. Vissa använder sig av det engelska ordet ”floaters”.
Dessa ”flugor” ter sig inte nödvändigtvis som flugor, utan kan uppfattas som maskar, punkter eller ojämna linjer som flyter eller svävar i synfältet. Det upplevs särskilt när man tittar mot en ljus bakgrund, som till exempel en vit vägg eller en ljusblå himmel. När man inte fokuserar på de små ”flugorna” så svävar de över synfältet på nytt. Det är mycket vanligt – och som tur är, ofarligt.
”Mouches volantes” eller glaskroppsgrumlingar sitter i glaskroppen. Enstaka grumlingar förekommer normalt sett utan att det behöver vara en sjukdom. Om du upplever det någon gång behöver du inte oroa dig.
Det är vanligast att uppleva glaskroppsgrumlingar vid 40 års ålder och uppåt. Det beror på att glaskroppsgelén skrumpnar naturligt sett och bli mer vätskeomvandlad. När man är ung är den fastare och då har man oftast inte dessa problem.
Det är dock inte omöjligt att drabbas av glaskroppsgrumlingar vid ung ålder, men det är nästan aldrig lämpligt att behandla. Det beror på att man inte ser de specifika grumlingarna och för att glaskroppen fortfarande sitter hårt fast på näthinnan.
De som kan man behandlas med bättre resultat är de som redan har haft en glaskroppsavlossning och opererats för gråstarr/katarakt. De kan uppnå en nästintill 100% uppklarning av grumlingarna.
Glaskroppsavlossning är en ögonsjukdom och åldersförändring i det ögat som i sig är godartad. Glaskroppen kan genom åldersförändring torka och förtvina vilket leder till att glaskroppen lossnar från näthinnan. Följden blir ofta att personen ser blixtrande effekter i sitt synfält. Den förändrade glaskroppen utgör nu snarare en konisk kropp i stället för en sfärisk kropp mellan linsen och gula fläcken. Utrymmet mellan glaskroppen och näthinnan fylls med kroppsvätska.
Det finns en fara vid själva avlossningstillfället och det är att näthinnan följer med glaskroppen vilket gör att den lossnar från åderhinnan. Detta kallas näthinneavlossning.
Diabetesretinopati är ett tillstånd som uppstår på grund av skador på näthinnans blodkärl och det är den vanligaste ögonsjukdomen hos människor med diabetes. Tillståndet kan utvecklas vid diabetes typ 1 och 2, samt om du har en lång historik med okontrollerat höga blodsockernivåer. Det börjar ofta med milt försämrad syn och kan vid ett senare tillfälle eventuellt orsaka blindhet.
Höga blodsockernivåer under längre perioder orsakar diabetesretinopati. Blodkärlen som förser näthinnan med blod skadas av sockeröverflödet. Ett högt blodtryck är även en bidragande riskfaktor till retinopati. Just ordet ”retinopati” betyder att en kärlförändring förekommer i ögats näthinna, som till exempel en blödning eller ett ödem.
Näthinnan är ett vävnadsskikt på baksidan av ögat och ansvarar för att ändra bilder som ögat uppfattar – till nervsignaler som gör att vi själva förstår det vi ser. Vid en skada på näthinnans blodkärl blockeras dessa nervsignaler och blodtillförseln stoppas. Blodflödet som minskas kan leda till att mindre ’svagare’ blodkärl börjar växa. Dessa kan läcka och skapar i sin tur en ärrvävnad som kan orsaka synförlust.
Kvinnor med diabetes som dessutom är gravida eller som planerar att bli gravida bör göra en utförlig ögonundersökning för att utvärdera eventuell retinopati.
Ju längre du har diabetes, desto högre är sannolikheten att du utvecklar diabetesretinopati. Nästintill alla som har haft diabetes under en 30-årsperiod visar tecken på retinopati. Det är därför som frekventa kontrollbesök av ögonen är viktigt för att bromsa utvecklingen.
Vilka är symtomen vid diabetesretinopati?
Precis som vid många andra tillstånd är det vanligt att inte känna några symtom i det tidiga stadiet med diabetesretinopati. Det blir påtagligt först när en större skada orsakas inuti ögat. Du kan undvika skador genom att hålla blodsockret under kontrollerade nivåer och undersöka ögonen regelbundet.
Hur går undersökningen till?
Du får en remiss till oss för ögonbottenfotografering. Det är viktigt, som sagt, att du går på regelbundna kontroller för att upptäcka förändringar och eventuellt behandla dessa innan de ger några symtom.
Det heter just ögonbottenfotografering eftersom man fotograferar ögats ’botten’ eller bakre del där näthinnan sitter med en särskild kamera. Vi ger dig ögondroppar som vidgar pupillerna innan själva fotograferingen. Man vidgar pupillerna för att fotografierna ska få så god kvalitet som möjligt. Därefter jämförs de nya bilderna med de från tidigare kontroller och då kan läkaren eller ögonsjuksköterskan bedöma om näthinnan har haft förändringar eller ej.
Undersökning går väldigt fort. Det tar cirka 5-10 minuter, men räkna med att vara på undersökningen lite längre eftersom pupillerna måste förstoras innan vi kan fotografera din ögonbotten. Tänk på att de pupillvidgande dropparna gör att du ser lite sämre under några timmar. Vi rekommenderar att du undviker att köra bil direkt efter undersökningen och ta med solglasögon så att du slipper bli bländad av solljuset. Synen kan i vissa fall vara påverkad under några dygn.
Hur behandlar man den?
Du kan behandla din diabetesretinopati på tre olika sätt. En del får injektionsbehandling, andra laserbehandling och vissa behöver operera det.
Injektionsbehandling utförs när du har en svullnad i gula fläcken. Ögat bedövas med ögondroppar och behandlingen gör vanligtvis inte ont. Injektionsbehandlingen har som syfte att minska svullnaden i gula fläcken. Den bromsar förändringarna i ögat, vilket gör att din syn kan behållas. Den botar dock inte din diabetesretinopati.
Laserbehandling görs när nya blodkärl har bildats i näthinnan. De nybildade kärlens tillväxt stoppas på så vis upp och försvinner bort med tiden. Behandlingen tar cirka 15-30 minuter och gör vanligtvis inte ont. Ögat bedövas först med ögondroppar och sedan appliceras en behandlingslins. Laserbehandlingarna skjuts in via behandlingslinsen. Behandlingen behöver upprepas 2-3 gånger innan ögat kan räknas som färdigbehandlat.
Operation
I första hand gäller laserbehandling eller injektionsbehandling. Operation är ovanligare. Du kan behöva opereras om det inte hjälper med de andra metoderna och det kan särskilt behövas om du t.ex. har fått en blödning i ögat som inte ögat själv klarar av att ta hand om, eller om du har många nybildade kärl och ärrvävnad i näthinnan som kan orsaka näthinneavlossning.
Operationsutförandet är med lokalbedövning eller i narkos. Syftet med operationen är att bromsa upp sjukdomen.
Glaukom (grönstarr) är en grupp av ögonsjukdomar som kan orsaka synnedsättning och blindhet genom att ögats synnerv skadas.
Symtomen kommer krypande och ibland märker du inte ens av dem. Det enda sättet för dig att ta reda på om du har glaukom eller inte är att utföra en omfattande dilaterande ögonundersökning.
Det finns inget botemedel för glaukom, men med tidig behandling kan man ofta stoppa skadan och skydda synen. Synnervens skador går nämligen aldrig att reparera.
Det finns många olika typer av glaukom. Den vanligaste typen i Sverige kallas för öppenvinkelglaukom och det är vad de flesta hänvisar till när de pratar om glaukom. Den är kronisk. Andra typer av glaukom kan handla om en medfödd typ av glaukom eller akut glaukom (även kallat trångvinkelglaukom) där trycket i ögat ökar akut med tilltagande smärta samt synnedsättning. Vid akut glaukom drabbas oftast bara ett öga i taget och sjukdomen är allmänt ovanlig för människor i Norden.
Hur vet jag om jag har glaukom?
Symtomen visar sig inte direkt och det är därför som hälften av alla människor med glaukom inte ens vet att de har det. Det som visar sig med tiden är att du saktar förlorar synen, vanligtvis med din perifera syn (sido-synen) och särskilt den del av synen som ligger närmst din näsa. Synfältet krymper långsamt i början och därför upptäcker många inte att deras syn har försämrats. När sjukdomen förvärras upptäcker du att du inte längre kan se saker. Om glaukom inte behandlas så kan det orsaka blindhet. Precis som katarakt. Därför är det bra att man undersöker sina ögon då och då för att eventuellt kunna bromsa sjukdomens förlopp. Har någon i din familj glaukom så kan det vara en god idé att låta undersöka synfältet. Detsamma gäller om synen inte är bra trots rätt glasögon.
Orsakerna till glaukom, inte helt kända
Ingen vet riktigt varför man får glaukom, men den absolut viktigaste riskfaktorn är att trycket i ögat är för högt. Människor med normala ögontryck kan även få glaukom och de som har förhöjt tryck behöver inte heller nödvändigtvis utveckla glaukom. Det är även känt att de som har sämre blodcirkulation i ögat tenderar att utveckla sjukdomen lättare.
Hur behandlar man glaukom?
Det vanligaste är att du får en behandling med trycksänkande droppar som sänker ögontrycket och/eller fördröjer synnedsättningens försämring. En glaukombehandling är dessutom individuell, eftersom den anpassas till skadorna på synnerven och efter hur de förvärras. Patientens ålder och önskemål är andra faktorer som påverkar behandlingen.
Det går även att laserbehandla för att hjälpa till att få ut vätskan från ögat och därmed sänka trycket. Det andra alternativet är att göra ett kirurgiskt ingrepp för att få ut vätskan från ögat.
Vad med ögontrycket då?
Inuti ögat finns vätska som bland annat ger näring till linsen och hornhinnan. Vätskan kallas för kammarvätska, eftersom den finns i ögats kammare. För att ögat ska kunna bibehålla en stabil form så måste vätskan ha ett särskilt tryck. Så själva trycket i ögat bestäms av andelen vätska som bildas och hur avflödet fungerar. Vid glaukom blir det svårare för vätskan att rinna ut från ögat.
Medicinsk personal brukar hänvisa till mmHg när de pratar om trycket i ögat. Det mäts alltså i millimeter kvicksilver. Ett ögontryck utan glaukom kan ligga på 12–21 mmHg och ett normalt tryck kan ligga både lite högre och lägre än detta intervall.
Det är ingen ovanlighet att äldre får glaukom
Äldre människor drabbas oftast av glaukom. Cirka 5% av vår befolkning har det vid 75 års ålder. Det är däremot mer ovanligt att få det före 50 års ålder. Ögontrycket är det som bestämmer riskbilden. Vissa upptäcker även en tunn grå hinna av protein på ögats lins visar på en större risk för glaukom. Detta kallas för exfoliation.
Om du känner dig minsta osäker på din syn eller om du märker att raka linjer börja se krokiga ut – så bör du söka hjälp. Det kan nämligen rädda din syn.
De vanligaste ögonsjukdomarna idag är gråstarr, grön starr och makuladegeneration. Precis som för gråstarr så är det åldern som utgör den största risken för grön starr och makuladegeneration. Den gemensamma riskbilden är betydligt större efter 50 år.
Tillhör du åldersgruppen +50 så rekommenderar vi att du har för vana att undersöka ögonen lite oftare. En del går omkring med gråstarr utan att själva vara medvetna om det, eftersom det inte nödvändigtvis ger symptom i samtliga fall.
Hur vet jag om jag har en ögonsjukdom?
Vi har många fått höra att rökning är en stor riskfaktor för ögonsjukdom – och det stämmer. Något som man lätt glömmer är dock att solen är skadlig för ögonen, så vi måste bli bättre att skydda oss mot den. Solens strålar snabbar på utvecklingen av både gråstarr och makuladegeneration. Tipset är alltså att använda solglasögon med godkänt UV-skydd. Gärna UV-skydd 400.
När det kommer till gråstarr så får man symtom som att synen försämras, man får svårt att se i mörker och kan uppleva att man bländas av ljus mer än tidigare. Gråstarr heter även katarakt. Katarakt kommer från det latinska ordet ’cataracta’. Sjukdomen drabbar ögats lins och den blir grumlig, vilket orsakar en synförsämring. Gråstarr kan leda till blindhet om den inte behandlas. Man behandlar gråstarr genom att ersätta ögats lins med en ny konstgjord lins.
Grön starr är lite lurigare. Många vet inte ens om att de har det, men vid symtom är de vanligaste minskat synfält och synbortfall som syns fläckvis. Har du hört någon annan pratat om glaukom så är det samma sak som grön starr. Glaukom är grön starr på medicinskt fackspråk. Cirka 100 000 människor drabbas av det årligen. Det är en sjukdom som ofta innebär ett förhöjt (inre) tryck i ögat som kan leda till skador på synnerven – och i vissa fall leda till blindhet. Man behandlar glaukom/grön starr med trycksänkande droppar. Tack vare dropparna kan vi bromsa utvecklingen av grön starr.
En annan form av ’katarr’ är ögonkatarr. Om du har ögonkatarr så upplever du att ett eller båda av dina ögon blir röda, svider, kliar eller klibbar ihop sig med var eller vätska. Sjukdomen kallas även för konjunktivit. Det är inte bara en infektion som kan orsaka detta i ögat, utan även allergier. Behandlingen för detta är enkel. Normalt sett går det bra att tvätta ögonen med ljummet vatten eller med receptfria ögondroppar/salvor. Upplever du ingen förbättring så bör du kontakta oss efter en vecka.
Sjukdom i gula fläcken har vi tagit upp i ett annat blogginlägg. Detta upptäcker man när synskärpan sakta försämras och man kan få ett påtagligt sämre närseende. Allt som du tidigare upplevde som rakt ser nu krokigt ut. Upplever du dessa symtom så har du torr makuladegeneration, men skulle du uppleva att du får dessa symtom helt plötsligt så har du den andra typen som kallas för våt makuladegeneration. Man kan behandla den våta makuladegenerationen med läkemedel. Det finns dock ingen tillräckligt effektiv behandling för den torra typen. Läs mer om makuladegeneration här.
Med de två omfattande AREDS-studierna så är resultaten lovande, särskilt vid åldersrelaterade ögonsjukdomar i gula fläcken (AMD).
Åldersrelaterade ögonsjukdomar i gula fläcken (AMD)
Man får sämre synskärpa av en åldersförändring i gula fläcken. Det märks framförallt att man får ett synbortfall i mitten av sitt synfält. Dessa förändringar kan gå snabbt eller långsamt. Det finns två former av AMD: våt och torr.
Den torra varianten tillhör en av de mest vanliga orsakerna till synbortfall och drabbar var femte svensk mellan 65-75 år. Tyvärr går den inte att behandla.
Vad pekar vetenskapen på? AREDS 1-studien gjordes på 90-talet och var den som satt igång diskussionen huruvida kosttillskott kunde påverka synen och ögonhälsan. AREDS 2 var den uppföljande studien som gjordes under år 2006, med över 4000 deltagare. De två utgör de mest omfattande studierna i ämnet. För båda riktade man sig mot att pröva vissa kombinationer av kosttillskott för de som led av AMD och dessa var:
Vitamin C
Vitamin E
Lutein
Zeaxhantin
Koppar
Zink
Omega 3 (AREDS 2)
Det visade sig att denna kombination kan leda till en 25% lägre risk med att bromsa förloppet av AMD. Detta är alltså inget botemedel för AMD, men det kan ha en god inverkan på att bromsa sjukdomen i det tidiga stadiet. Dock är det mer komplext. Man kan inte direkt börja konsumera dess tillskott och tro att det löser sig. Bör man ta kosttillskott för att bromsa AMD?
En stor faktor i studien är kombination och dosering av tillskotten. Därför måste du först konsultera med ögonläkaren. Gör man inte det kan det i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser.
Frågor som du kan förbereda med inför ditt besök:
Tillhör du en riskgrupp för AMD?
Äter du en balanserad och varierad kost?
Kan dina mediciner ha negativa interaktioner med dina kosttillskott?
Förutom kost finns det andra faktorer som vetenskapen har kommit fram till, såsom t.ex. att sluta röka och regelbundet motionera.
Det råder fortfarande delade meningar om exakta värden och kombinationer när det gäller AREDS-studierna,. Nya rön uppdagas allt eftersom, men det alla kan vara överens om är att man ska se till att äta sina grönsaker!
Många av oss som bor i städer och arbetar vid ett skrivbord har mer eller mindre allt mitt framför näsan. Att kunna se något som ligger längre bort än en närmande bil tillhör inte direkt vardagen. Det anses vara lite onödigt när man bor och arbetar i städerna.
Har man detta i åtanke så kommer det inte som en överraskning att nivåerna för myopi har ökat den senaste tiden. Enligt studien Investigative Ophthalmology and Visual Science, 2019 – har mer än 32% av världens befolkning myopi. Myopi = närsynthet.
Flest antal närsynta hittas i asiatiska städer som till exempel Hong Kong, Singapore och Guangzhou i Kina. Under senaste årtionden har även antalet fall med närsynthet ökat i både USA och Europa med cirka 15%. En ganska rejäl ökning, med andra ord.
Vid ett första ögonkast känns dessa nivåer inte som något större problem och de flesta accepterar idén om att man bör använda glasögon eller kontaktlinser som en lösning på närsyntheten.
Det har däremot visat sig att närsynthet markant ökar risken för att utveckla andra synhotande tillstånd och sjukdomar som till exempel glaukom, katarakt, näthinneavlossning och makulopati (sjukdomar i makula).
Myopi är mer eller mindre en epidemi. För oss är det påtagligt eftersom vi jobbar med detta varje dag. Precis som med alla andra epidemier så försvinner inte detta av sig självt. Nivåerna ökar i snabb takt och det kommer att fortsätta på samma vis om ingen åtgärd vidtas.
Vid myopi blir ögongloben mer avlång, som en Amerikansk fotboll. Det orsakar vanligtvis dimsyn på långt avstånd, men det kan likväl orsaka huvudvärk, ansträngda ögon och hindra barns utveckling.
Varför får man myopi?
Genetikhar länge varit ett aktuellt ämne när man pratar om närsynthet och synfel generellt sett. Det stämmer överens med allt annat som har med bland annat ens fysik att göra. Under en lång tid trodde man att det enbart berodde på genetiska faktorer, men nu vet vi att så inte är fallet.
Skärmanvändandningär den faktor som spelar stor roll i utvecklingen av myopi. Miljön har visat sig att ha en stor påverkan på närsyntheten hos människor idag. I samband med att teknologin utvecklas i hög hastighet blir alltfler närsynta. Det beror på att vi använder skärmar mer nu än någonsin tidigare. Vi använder mobiler, surfplattor, datorer och tittar på TV. Vi lever i en värld full av skärmar.
Våra barn eller vänner spenderar minst en timme om dagen framför en dator eller en mobiltelefon. (Den är nära nog en truism att skärmtiden kan multipliceras med fyra).
Med detta sagt spenderar vi otroligt mycket mindre tid utomhus än vad vi gör inomhus framför skärmarna. Vi måste komma ut mer i naturen.
Kan man hantera det på något sätt?
Gå utmer (-i det fria)
När vi går ut slappnar vi av och mår bra. Även ögonen kopplar av eftersom vi inte stirrar intensivt på en skärm. Vi ackommoderar vår syn på flera olika avstånd. Vi ser träd en bit bort, upptäcker en person som joggar förbi eller en byggnad som är målad i en särskild färg. Och vi rör på oss.
Nu låter det som att vi i själva verket skyller på mobiltelefoner och datorer när det egentligen handlar om att vi går ut i naturen alldeles för lite. Saker som lockar oss att stanna inne är det som kompromissar med våra utomhusaktiviteter. Det behöver inte nödvändigtvis vara en mobiltelefon eller dator. All form av aktivitet som kräver att synen fokuserar på nära avstånd påverkar vår syn. Framförallt våra barns syn som är under en intensiv utveckling.
Naturligt ljus
Det har visat sig att naturligt ljus är en viktig faktor för att skydda mot närsynthet. När du är utomhus och får naturligt ljus från solen eller till och med en grå himmel, så finns inga väggar som blockerar ljuset eller sikten av horisonten. Det mår synen bra av.
En del menar att när ögat blir utsatt för naturligt ljus utomhus så utvecklas det på ett hälsosamt sätt och synen förblir skarp. Det kanske är svårt att tro, men en grå och regnig dag producerar tio gånger mer lux (belysningsstyrka) än ett rum inomhus. Det handlar om att ljusenheterna interagerar med särskilda celler på näthinnan, vilket producerar mer dopamin. Dopamin har en positiv påverkan och hjälper till med utvecklingen av ögat.
Enligt vissa kan dopamin vara nyckeln till att stanna upp närsyntheten.
Oavsett studier och nya fynd brukar det äldsta och mest överanvända vara det bästa: gå ut mer i det fria och naturliga ljuset – särskilt i dessa tider – och använd din syn på fler sätt än bara framför skärmen.
Du som redan är närsynt är välkommen att kontakta oss för att höra hur vi kan hjälpa dig med ögonlaserbehandling eller linsimplantat. Boka undersökning
Referenser:
Myopia – A 21st Century Public Health Issue, Investigative Ophthalmology and Visual Science,2019.
Vi får ofta frågan om hur man ska tolka och avläsa ett synintyg för att ta reda på sina styrkor för sitt synfel. Här kommer en enklare förklaring.
Sfär Vid ’plus’ (+) innebär det att du är översynt (hyperop), det vill säga att du oftast har problem med att se saker på nära avstånd. Har du inget (+) och ett ’minus’ (-) framför siffran innebär det i stället att du är närsynt och då har har problem med att se på långt avstånd.
Cylinder
Visar på ditt ögas form. Om ögat är helt runt kallas det för sfäriskt och om det är ovalt format (lite som en Amerikansk fotboll) så är det asfäriskt. Asfärisk innebär helt enkelt en oregelbunden form. Har du ett värde som detta med ett ’minus’ (-) innebär det att ditt öga är ojämnt och att du lider av brytningsfel, även kallat ’astigmatism’. Brytningsfel innebär oftast att man har svårigheter att se på både nära och långt håll. Cylinder kan i vissa fall vara utskrivet som ”cyl”.
Axel
Innebär riktningen av din astigmatism. Det anges i grader och syftar inte till hur stort synfelet är utan vilken vinkel ditt öga är kupigare/flackare på.
ADD
Indikerar ålderssynthet, även kallat presbyopi. Det vill säga om du behöver ett lästillägg (därav ’ADD’ som i ordet addition) för att kunna hålla fokus på nära avstånd för läsning.
Övrig information
Du ska ha haft ett stabilt synfel innan du kommer till oss på en undersökning. Utan stabil syn kan vi inte bedöma din lämplighet för vare sig ögonlaser eller linsbyte. Synhistoriken är en avgörande faktor i vår bedömning och därför måste du även se till att ha med ditt senaste synintyg (helst 2 år tillbaka) från din optiker. Du kan testa att jämföra dina senaste synintyg så får du en bättre bild över din synutveckling.
Samtycke till kakor
Vi använder tekniker som cookies för att lagra och/eller få tillgång till enhetsinformation.
Vi gör detta för att förbättra surfupplevelsen och visa anpassade annonser. Genom att samtycka till dessa tekniker tillåter du oss att behandla data som surfvanor eller unika ID på den här webbplatsen. Om du inte samtycker eller återkallar ditt samtycke kan det påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är strikt nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller enbart för att utföra överföringen av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnätverk.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
